Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Ekologiskt innebär vinster för människa och miljö

Gustav Juntti missar att ekologisk odling är bättre förberedd för kris, skriver Jenny Granefelt, ordförande Ekologiska Lantbrukarna Jönköpings län. Hall Medias politiska redaktör svarar direkt.

Gustav Junttis ledare (4/5) visar brist på förståelse för vad beredskap innebär i lantbruket. Han lyfter att strategiska potatisar och mellanmjölk inte är vad politikerna ska satsa på och att ekologisk produktion varken är bra för klimatet eller ger tillräckligt med mat. Där har han fel. Mer kretslopp och minskat importberoende är vägen till mer kristålig produktion.

Att välja ekologiskt i butikshyllan innebär många vinster för mänskligheten och miljön. Ekologiska bönder använder inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare.

Juntti lyfter en artikel från Wirsenius som blivit ifrågasatt då den bygger på en teoretisk modell som inte speglar verkligheten. En mer korrekt bild av det ekologiska jordbrukets klimatpåverkan ges av FNs klimatpanel IPCC i deras senaste rapport Climate change and Land (2019). Bakom står 107 forskare från 52 länder som lyfter fram ekologiskt jordbruk som ett sätt att åstadkomma mer hållbar markanvändning. Dessutom lyfts flera ekologiska jordbruksmetoder fram som viktiga för att klimatanpassa jordbruket och främja bördiga jordar och friska ekosystem.

Framförallt missar Gustav Juntti att ekologisk odling är bättre förberedd för kris. Konventionell livsmedelsproduktion är beroende av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som inte produceras i Sverige. Dessutom är dessa de viktigaste att minska eller fasa ut av klimatskäl. För att få bättre beredskap behöver vi därför fler medborgare som köper ekologiskt, fler ekobönder och fler satsningar på ekologisk produktion.

Gustav Juntti anser att vi är en liten samhällsekonomisk grupp. Men vem ska ta fram maten vi behöver? Om vi inte ska möta nästa kris med potatis och mellanmjölk – hurdan strategi ska vi då ha? Journalistisk okunnig gröt som din?

Jenny Granefelt

ekobonde, ordförande i Ekologiska Lantbrukarna Jönköpings län

SVAR DIREKT

Granefelt förordar ”minskat importberoende”. Det är en falsk motsättning att ställa bättre beredskap mot mer handel. Utan import av reservdelar, bränsle, maskiner och arbetskraft skulle svenskt jordbruk och ekonomi ödeläggas. För att frigöra resurser till annat – exempelvis den årliga miljard i subventioner till ekobönder – behöver vi importera mer.

Wirsenius artikel må vara teoretisk, men saknar inte relevans. Enligt Livsmedelsverket råder inte vetenskaplig konsensus för att ekologisk mat är mer hälsosam och miljövänlig än konventionellt odlad. Olika slutsatser nås exempelvis genom vilka miljömål som prioriteras.

Granefelt invänder mot mitt påstående att ekologisk odling ger mindre mat. Men hon förklarar dess nytta i termer av biologisk mångfald och näringsrik jord, inte ökad matproduktion.

Konventionellt jordbruk har klimatutmaningar. Men det är där som nya tekniker och växtförädling används för högre effektivitet – ett ord Granefelt inte nämner. Det är synd. Inom 30 år växer jordens befolkning till tio miljarder, men mark för jordbruk ökar knappt. Som Granefelt själv undrar: Vad ska alla äta? När ekobönderna får bestämma blir det dyrare och mindre mat.

1800-talets merkantilism och ineffektiva jordbruk är ingenting att eftersträva för att bygga en bättre krisberedskap. Men det är bra att länets ekobönder förklarar vilket håll de vill gå åt.

Gustav Juntti

politisk redaktör, Hall Media