Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Övervakning av bönder både nödvändig och bra

Att mjölkpriset skulle skapa brister i djurvälfärden stämmer inte, replikerar Uppdrag Granskning på ledaren om mjölkbönders situation. Ledarredaktionen svarar direkt.

Ledarredaktionen konstaterar i sin ledare (18/5) att 210 förelägganden enligt djurskyddslagen under 2019 är "försvinnande få". Så kan det vid första anblicken se ut att vara eftersom det finns över 15 000 gårdar i Sverige.

Men ni tycks ha missat att Länsstyrelserna i Sverige bara utförde 3471 kontroller på mjölk- och köttgårdar under samma period. Antalet kontrollerade gårdar är sedan betydligt färre eftersom många får flera besök bland annat för att djurägaren struntar i att åtgärda de påpekade bristerna.

Det finns flera exempel på gårdar som fått 10 besök av Länsstyrelsen förra året. Länsstyrelserna har som målsättning att 10 procent av Sveriges gårdar ska kontrolleras varje år, men förra året blev det bara 7,5 procent.

Är det verkligen "försvinnande få" när nästan var tionde gård av de som kontrollerades förra året inte följer djurskyddslagen? Notera också att ett föreläggande sällan är Länsstyrelsernas första åtgärd. Det får en djurägare först när man har allvarliga och återkommande problem som inte åtgärdas.

Den främsta generella anledningen till bristande djurvälfärd är det låga mjölkpriset, skriver ni. Hade ni plockat ut och läst några förelägganden tror vi att ni skulle få en annan bild. Vid varje föreläggande får djurägaren möjlighet att yttra sig över bristerna i djurskyddet. Vi har inte hittat en enda djurägare bland de 210 som skyller sina problem på det låga mjölkpriset.

Inte heller torkan sommaren 2018 påverkade antalet förelägganden, enligt Jordbruksverkets statistik. Antalet anmärkningar på djurskyddet för nötkreatur har varit i stort sett konstant de senaste sju åren.

Vi kan inte se att bristerna i djurhållningen varken beror på vädret eller mjölkpriset. Så det är svårt att se kopplingen ni försöker göra. Ska mjölkprisets upp- och nedgångar styra hur bra eller dåligt bönderna förväntas ta hand om sina djur?

Övervakning skapar inte god djurvälfärd, skriver ni också. Men när till och med förtroendevalda inom LRF kan passera under radarn och ertappas med stora brister i sin djurhållning och till och med dömas för djurplågeri – är nog övervakning både nödvändig och bra.

Ali Fegan

reporter, Uppdrag Granskning

Lars-Göran Svensson

redaktör, Uppdrag granskning

SVAR DIREKT

Det är vanskligt att med tvärsäkerhet säga att nästan var tionde gård som kontrollerades förra året inte följer djurskyddslagen. Enda sättet att få fram den exakta uppgiften är att gå igenom dokumentationen från de 3 471 kontroller som gjordes år 2019. En del gårdar har fått kontroller fler än en gång. Men Uppdrag granskning (UG) säger sig bara ha begärt ut förelägganden som har riktats mot 210 gårdar.

För balansens skull borde även UG framhäva att länsstyrelsernas kontroller inte heller utförs slumpmässigt. Mycket talar i stället för att det är träffsäkra kontroller som genomförs av myndigheterna, för att fånga in just de gårdar där djur av olika skäl riskerar att fara illa. Gårdarna har inspekterats för att de har anmälts, efter ett riskbaserat urval eller som uppföljning av tidigare kontroller.

Vidare bör påtalas att ett föreläggande kan lämnas av olika anledningar, däribland byggnadsrelaterade. Att en gård har fått ett föreläggande betyder inte att det per automatik ser ut som på den gård i Hälsingland som UG återigen spelar upp bilder ifrån. På den syntes magra och smutsiga djur.

Det är även anmärkningsvärt att mjölkprisets påverkan avfärdas med sådan lätthet. Särskilt eftersom UG så sent som 2015 gjorde ett stort reportage om hur Arlas låga mjölkpris påverkade bönderna. UG har ett uppdrag framför sig: att ta av sina skygglappar.

Ledarredaktionen