Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De sågar nya ”brevlådeförslaget” helt: ”Ett modernt samhälle ska väl inte göra skillnad på människor”

Förslaget om att flytta brevlådor upp till 200 meter från bostäder väcker starka känslor.
– Diskriminerande, tycker Åsa Strahlemo, ordförande för DHR.
– Tänk om! säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.

LÄS MER: Din brevlåda kan flyttas 200 meter längre bort

Förslaget är ytterligare en försämring för många äldre, enligt pensionärsorganisationen PRO ordförande Christina Tallberg.

– Äldre är naturligtvis ingen homogen grupp. Det ser ju olika ut. Men för många är 200 meter en lång sträcka, säger hon.

Åsa Strahlemo, förbundsordförande på DHR, en organisation för funktionsnedsatta, beskriver förslaget som ogenomtänkt och tycker att det leder till diskriminering då det särskilt drabbar personer med rörelsehinder.

– Ett modernt samhälle ska väl inte göra skillnad på människor. Det är väl bättre att ha ett system som fungerar för alla från början, säger hon.

– Det gör skillnad på människor. Så ska det inte vara, tillägger hon.

Villaägarnas riksförbund är också kritiskt.

"Postlådesamlingar innebär sämre service och är inget som våra medlemmar efterfrågar", skriver Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg i ett mejl till TT.

Han tycker att brevlådesamlingar bara borde användas där boende hör av sig självmant och ber om detta.

"Nu är det PTS som bestämmer om postlådesamlingarna över de boendes huvud. Ett kundfrånvänt synsätt", skriver han.

Han varnar även för att det minskar efterfrågan på tryckta medier om 4,4 miljoner hushåll får 400 meter tur och retur till brevlådan.

"Den del av mediebranschen som arbetar med tidningar och annat tryckt material, riskerar därför att drabbas hårt. En tillbakagång för det tryckta ordet", skriver han.

Christina Tallberg är inne på samma spår:

– Många äldre vill också ha papperstidningen utan att behöva klä på sig och gå en promenad i grannskapet. Man hämtar ju ofta tidningen vid dörren, i nattlinne eller pyjamas, för att ge sig tillbaka till sängen, säger hon.

I PTS-förslaget utlovas särskilda lösningar för personer med funktionsnedsättning eller hög ålder, som har svårt att ta sig till en lådsamling eller fastighetsbox.

Men hur det praktiskt ska gå till när det fattas beslut om särskilda lösningar för utsatta grupper väcker frågor, enligt Strahlemo:

– Vem avgör vilka som ska få undantag? Hur ska det gå till? Hur ska medborgaren veta vart de ska vända sig för att söka undantag?

Hon påminner om att funktionshinder och nedsatt rörelseförmåga kan komma plötsligt.

– Det kan vem som helst få när som helst.

Samtidigt avfärdar Strahlemo argumentet att det är mindre brevvolymer som skickas nu för tiden.

– Det är fortfarande så att viktiga brev från myndigheter och beslut fortfarande delas ut med post. Det är en grundläggande medborgerlig rättighet att kunna ta del av viktig samhällsinformation, säger hon och påminner om att alla inte har förutsättningar att ta emot detta via internet.

Christina Tallberg på PRO ser framför sig att problemen med en postlåda flera hundra meter från bostaden kommer att förvärras vintertid, med snö och halkrisk.

Krångel, integritetskränkningar och säkerhetsproblem bekymrar samtidigt både Strahlemo och Tallberg.

– Om jag har nedsatt rörelseförmåga – det kanske inte syns på mig – ska jag då behöva berätta för alla människor om mitt hälsotillstånd. Och vad är det för intyg som krävs för att just jag och inte min granne ska få postutdelning närmare mig? Är det läkarintyg som krävs för att det ska bli undantag? frågar sig Tallberg.

– Det vore väldigt obehagligt att behöva lämna ut uppgifter om mitt hälsotillstånd till någon annan. Det är mellan mig och sjukvården, som har tystnadsplikt, tillägger hon.

Hon vänder sig samtidigt emot tanken på att utdelning vid bostaden skulle bli någon typ av tilläggstjänst man kan köpa.

– Väldigt många personer med olika funktionsnedsättningar har också en väldigt låg inkomst och många pensionärer i högre åldrar har också väldigt låga pensioner, säger hon.

Dessutom påpekar hon att de porton som betalas för brev i dag redan har höjts kraftigt på senare år för att täcka högre utdelningskostnader.

– Vi betalar ju för leveranserna. Portot har ju ökat kraftigt. Så det är ju inte så att vi inte bidrar.