I dessa coronatider rapporterar media flitigt om allmänhetens ökande friluftsintresse. Friluftslivet i Sverige är mycket omfattande och har en lång historia. Exempelvis anser hela 95 procent av svenska folket anser att det är viktigt att försvara allemansrätten.

Men vi vet också att många är osäkra för att ge sig ut i skog och mark och det gäller inte minst nya svenskar. Inför nästa år finns nu en fantastisk möjlighet i och med att regeringen avsatt medel för planering av kampanjen friluftslivets år 2021. Den bygger vidare på alla bevis på friluftslivets stora betydelse för folkhälsa, identitet, pedagogik och mycket mer.

Men friluftslivet bör också ses som en del i samhällets krisberedskap. Vi vill här särskilt lyfta fram den mentala självtilliten. Att då och då förbereda sig för och sedan genomföra aktiviteter där en beredskap måste finnas också för det oväntade.

Att vädret slår om, att vandringen tog längre tid än vad som var planerat, att den tänkta övernattningsplatsen var upptagen, att någon fick ont i foten eller att något allvarligare hände – och då "laga efter läge" och göra det bästa av situationen.

Kalla det för grundläggande mental självtillit och en vana att prioritera våra basbehov som att hålla oss torra, varma, mätta och på hyggligt humör under olika förhållanden. Att ha en viss vana av att behöva planera också för det okända och oväntade, även om det bara gäller en dagsutflykt i skogen, är bra.

En annan mycket konkret aspekt på friluftsliv som krisberedskap är förstås den materiella självtillit som ligger i om stora delar av befolkningen faktiskt har hyggligt med varma kläder, sovsäckar, friluftskök, friluftsmat och liknande hemma och vet hur det används.

Friluftsliv, om det så bara är under en kortare utflykt eller om det är för en längre vandring eller paddling, illustrerar på ett mycket konkret sätt människans inknytning i ekologin genom våra behov av något att dricka och äta, kunna gå på toaletten samt få värme och skydd.

Ett viktigt tema som knyter ihop den mentala och materiella självtilliten är erfarenheten av att planering även för det okända inte behöver vara något hotande och otäckt utan kan ses som något självklart och positivt. Att planera även för det okända är ett av de grundläggande villkoren för att vara människa och därigenom något som varje samhälle måste ägna sig åt. Utifrån detta så vill vi mycket starkt uppmana:

Regeringen att inför nästa års budget ge hög prioritet åt Friluftslivets år. Detta är också något som kan stötta en sargad besöksnäring i Sverige.

Centrala myndigheter att i coronapandemins kölvatten planera för att nyttja det redan etablerade myndighetsnätverket för friluftsliv för många samverkansprojekt under friluftslivets år. Grundläggande friluftskunskaper som framtida krisberedskap och särskilt för grupper som idag känner sig osäkra på detta.

Landets regioner och kommuner att planera för olika utvecklingsprojekt under friluftslivets år 2021 där länsstyrelsernas friluftssamordnare är utmärkta nätverkare. Här kan en långsiktig etablering ske av aktiviteter, platser, nätverk och vanor för framtidens friluftsliv.

Föreningsliv och enskilda att hålla utkik efter kommande kampanj och aktiviteter kring friluftslivets år. Detta som ett tillfälle att förstärka den personliga mentala, praktiska och tekniska krisberedskapen inte minst bland de som ännu känner sig osäkra på att vara ute i skog och mark.

Klas Sandell

friluftsforskare, professor emeritus i kulturgeografi vid Karlstads universitet

Ulf Silvander

generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv