Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Handel och global solidaritet bästa botemedlet

Det är oklokt att behandla coronaviruset som enda samhällsfaran. Tillåter vi ekonomin att hamna i djup recession blir konsekvenserna långt värre än pandemins härjningar i sig. Tillsammans kan vi stoppa den farliga utvecklingen. Global solidaritet är bästa botemedlet, skriver Consids vd Peter Hellgren.

Oron över covid-19 har kastat in Sverige i kris, men enligt både nuvarande statsepidemiolog Anders Tegnell och hans föregångare Johan Giesecke är situationen under kontroll i vårt land. Giesecke är övertygad om att intensivvårdsplatserna kommer att räcka och han tror att virusets härjningar kommer att ha passerat sin akuta fas redan i slutet av maj. Det här borde ha lugnat oss tillräckligt för att inte skapa en samhällskris i det som egentligen är en sjukvårdskris. Istället ser vi fullständig panik, ofta påhejad av medierna och domedagsprofeter i våra sociala flöden. Saken är den att paniken kommer att kräva fler dödsoffer än pandemin i sig. Vi ser redan idag rekordmånga varsel och risken finns att tusentals människor tvingas ut i arbetslöshet när de mister sina jobb och inkomster. Bara i Jönköping blev 1 626 personer varslade under mars månad. Samma månad i fjol var det 71 varsel i länet. Klyftorna ökar, pensionssystemet och välfärden försvagas. Viktiga framtidssatsningar och moderniseringsprocesser sätts på hold. Det kommer att kosta människoliv.

Jag är själv entreprenör och leder ett företag som vill ge viktiga bidrag för att skapa en samhällsutveckling som leder till tillväxt, ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle. Jag har sett hur utvecklingen i ekonomin gått upp och ned. Vi har varit med om kriser tidigare. Under våren 2000 startade vi företaget Consid. Det hade inte varit dramatiskt i sig, om det inte vore för att IT-bubblan precis skulle till att spricka och att företag var ett typiskt IT-bolag. Marknaden rämnade, börsen kollapsade, med ett minusresultat på 41,74 procent 2002. Företag raderades och med dem innovationer, drömmar och förmögenheter. Toppentreprenörer gick från att ena dagen sippa Champagne i VIP loungen på Arlanda till att köa för att få hjälp att fylla i Arbetsförmedlingens blanketter.

Det var tuffa år. Förtroendet hade minimerats och vi fick klara oss utan lån eller investerare. Runtomkring oss såg vi mänskliga tragedier. Men sakta men säkert byggde vi upp verksamheten och fick en årlig tillväxt i genomsnitt 30 procent. Ganska snart var Sverige på fötter igen. Redan 2003 rusade börsen och slutade på plus 29 procent på helåret och BNP ökade med 4,1 procent.

IT-kraschen var en typisk psykologisk kris. Vi hade kunnat både förebygga den och mildra effekterna av den. Om inte hela samhället hade fått panik.

Fastighets-, valuta och bankkrisen bara 10 år tidigare skickade Sverige in i djup recession med nära 19 000 företagskonkurser. Arbetslösheten steg dramatiskt under åren som följde. Vi hade en negativ BNP-tillväxt på två procent och vi känner säkert alla någon som drabbades oförsonligt av krisen. Men redan året därpå växte ekonomin igen med hela 3,9 procent.

Sverige och världen har alltså klarat kriser av samma magnitud som Covid-19 förut och vi kommer att klara även denna. Vi kommer till och med att gå stärkta ur den. Regeringen har nu sjösatt flera krisåtgärder för att stimulera ekonomin och rädda företagen som riskerar konkurs. Det kommer säkert komma fler åtgärder. Det som skiljer situationen nu från tidigare kriser är att vi denna gång har en lägre statsskuld. Sverige står bra rustat för att klara av utmaningarna.

I kristider finns en tendens att hemfalla åt nationalism och protektionism. Protektionism skadar världshandeln och i och med det minskar tillväxten, samtidigt som arbetslösheten ökar. Att stänga landsgränser i nuläget är en mycket dålig idé. Läkare, hjälparbetare och sjukvårdsmateriel kan inte röra sig fritt och ekonomier kraschar. Det är bättre att hitta system och tester för att upptäcka sjuka. Det kommer troligen inom kort, vi har bara inte hunnit med ännu.

Det är vi själva som avgör vår framtid. Just nu har vi en allvarlig situation, jag försöker inte förringa den, men masshysterin är kontraproduktiv. Det som egentligen är en utmaning för vår sjukvårdsapparat, behöver inte piskas upp till att bli en global ekonomisk härdsmälta. Nu har vi alla chansen att göra skillnad och se hur vi kan ställa upp för varandra. Global solidaritet och mer handel är bästa botemedlet mot coronakrisen.

Peter Hellgren

vd och medgrundare av Consid

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel