Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: IT-branschens mönster måste brytas

Data visar att strukturell rasism finns i Sverige och Jönköping, skriver Peter Hellgren, vd Consid, och Fahima Adem, jurist och människorättsexpert.

I kölvattnet efter George Floyds våldsamma död har rörelsen Black Lives Matter (BLM) åter protesterat för lika rättigheter och jämlik behandling, i land efter land.

Även i Sverige har debatten varit livlig. I IT-branschen pratar vi ofta om datadriven innovation. I fallet med den svenska afrofobin är datan otvetydig: Den strukturella rasismen i Sverige existerar och påvisas i studie efter studie.

Den finns även här i Jönköping. Därför måste vi alla ta vårt ansvar och göra vad vi kan för att stoppa diskrimineringen. 

För att dra paralleller: Det finns ett före och efter #metoo. Systematiska sexuella trakasserier uppmärksammas numera på ett helt nytt sätt. Företag och organisationer genomlyser mer systematiskt sina verksamheter för att komma till rätta med problemen.

BLM-rörelsen kan på samma sätt öka vår medvetenhet om den strukturella rasismen och hjälpa oss att komma tillrätta med den – både som samhälle och som företag. Det är helt enkelt dags att modernisera och uppdatera oss för att ta tillvara på alla människors fulla potential.

Inom IT-branschen, som konstant skriker efter specialistkompetens, råder det brist på mångfald. Det mönstret måste vi bryta. Genom att bygga nya strukturer och bredda rekryteringen kan ökad mångfald bidra till IT-branschens fortsatta utveckling och förstärka innovationskraften.

För att inte låta fördomar och stereotyper snäva in rekryteringsbasen bör företagen inrätta en inkluderings- och diskrimineringspolicy som löpande uppdateras. Verktygen finns, det gäller bara att använda dem.

Det har från visst håll hörts kritik om att BLM på olika sätt skulle försöka monopolisera frågan om strukturellt förtryck. Men rörelsen antyder inte på något vis att andras liv är oviktiga.

BLM ger oss en möjlighet att åtgärda en dokumenterad orättvisa som ofta osynliggörs. En undersökning från Länsstyrelsen i Stockholm visar till exempel att afrosvenskar måste ha en forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som övrig befolkning med en treårig eftergymnasial utbildning.

Dessutom är det nära tio gånger så vanligt att personer ur den övriga befolkningen uppnår chefspositioner än att afrosvenskar gör det. Det finns inget som tyder på att det skulle se bättre ut i Jönköping. 

För att IT-branschen ska kunna fortsätta vara attraktiv, framtids- och utvecklingsorienterad måste vi tillsammans arbeta för att skapa en miljö där alla kan känna sig hemma.

Vi måste se till att kompetens tas till vara, att det finns möjlighet till karriär och vidareutveckling samt att diskriminerande strukturer synliggörs och åtgärdas.

Bristen på mångfald hämmar rekryteringen av kompetent personal. Det är otroligt allvarligt i en bransch som strävar efter att vara världsledande i fråga om utveckling. 

Om vi ska kunna få till en förändring vad gäller strukturell rasism krävs det att vi vågar granska strukturerna på våra egna arbetsplatser och företag.

Verktyg som riktade rekryteringar eller anonymiserade ansökningar kan användas för att nå människor med rätt kompetens, men med olika bakgrund.

Praktikplatser kan också vara en bra väg in i företaget. Det gäller att skapa igenkänning och en miljö där svarta människor känner sig hemma. Så skapar vi hållbara och innovativa företag.

Med identifikation och innovation som ledord kan IT-branschen bidra till att långsiktigt bygga inte bara en mer inkluderande arbetsmarknad, utan också ett mer inkluderande samhälle. Vårt arbete är nu påbörjat och vi hoppas att många andra följer efter.     

Fahima Adem

jurist, människorättsexpert

Peter Hellgren

vd, Consid

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel