Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Regionens stora förtroendekris tar tid att reparera

Ledande politiker i Region Jönköpings län har gömt sig bakom tjänstemännen. Konsekvenserna är förödande, skriver ordförande och vice ordförande för Vårdförbundets Jönköpingsavdelning.

Vårdförbundet organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor som alla är nyckelgrupper för att vården ska fungera, särskilt i det ansträngda läge som följer av coronaviruset.

De som har fått göra den största omställningen för att klara covid-19-vården är framförallt specialistsjuksköterskor inom intensivvård/anestesi/operation.

De som inte har anställning på IVA (intensivvårdsavdelning) men har specialistutbildning i någon av dessa kompetenser har förflyttats dit för att täcka medborgarnas behov.

Utöver detta har de fått förändrade scheman med kraftigt ökad helgtjänstgöring, många timmars övertid, arbetat klädda i skyddsutrustning som gjort arbetet än tyngre.

Vi ser nu resultatet av detta då många är sjukskrivna på grund av smitta eller utmattningssymtom. Vilken kompensation erbjuder arbetsgivaren för detta?

Regionen ger ett så kallat arbetsvärderingstillägg med 4 000 konor per månad om man arbetar heltid, vilket väl alla som arbetar under dessa förhållanden gjort vare sig de vill eller orkar.

Detta är ett tillägg som inte tilldelas alla som arbetar med covid-19-patienter. Ingen ersättning för förlorad arbetsinkomst om man själv blir smittade och sjuka i covid-19. Ingen ersättning för att man förflyttas, inte alltid frivilligt, för att utföra arbetsuppgifter man kanske inte har utfört på 10–15 år.

Dagen innan midsommarafton kom det ett ensidigt arbetsgivarbeslut om att de som får återkallad eller avbruten semester får 30 000 kronor per vecka men bara om detta inträffar efter den 18 juni.

Det vill säga: Ersättningen gäller inte alla de, till största delen specialistsjuksköterskor, som redan fått sin beviljade välbehövliga återhämtning tillbakadragen och ändrad till tre veckors sammanhållen sommarsemester, den fjärde veckan flyttas utanför den lagstadgade perioden juni till augusti.

Alltså blev det inte mycket mer än applåder för alla deras uppoffringar. Det sägs att dessa beslut har tagits i dialog med facken vilket inte är helt riktigt.

Fackförbunden fick färdiga förslag att ge synpunkter på där arbetsgivaren hörde vad vi sa men ändå tog beslut efter sin egen agenda, så kallat ensidigt arbetsgivarbeslut.

Den 18 juni fastställde arbetsgivaren semesterlistorna för Kirurgisk vård efter en central förhandling som slutat i oenighet mellan regionen och fackförbunden.

Arbetsgivaren vidhåller att de utgår från Kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser och den ersättning som framgår där vad gäller redan återtagen, förflyttad och delad semestervecka samt att man har rätt att leda och fördela arbetet – men gör det utifrån egen tolkning av vårt gemensamma avtal. I och med det så fanns det inget förhandlingsläge. Detta betyder att politiken måste fatta beslut i frågan.

Ett flertal av våra regionpolitiker både från koalitionen och oppositionen är positiva till ersättningar även för de medarbetare som fått sin semester tillbakadragen eller flyttad före den 18 juni.

När oppositionen ville väcka ett så kallat initiativärende i frågan i regionstyrelsen röstade koalitionen emot och vägrade att ta upp frågan om extra ersättning till vårdpersonalen, vilket förvånar Vårdförbundet.

Vill verkligen inte partiernas väljare att de som i detta läge sliter hårdast för medborgarna ska få ersättning för alla uppoffringar de gör? Vill väljarna verkligen att vårdens kompetenser avslutar sin anställning på grund av att de känner sig utnyttjade och förbisedda? Vilken vård kan vi medborgare vänta oss då när specialistkompetensen inte längre finns kvar? Detta är en realitet vi står inför då arbetstagare signalerar att de planerar att säga upp sig vilket flera redan har gjort.

Det är tydligt att ledande politiker i Region Jönköpings län har gömt sig bakom tjänstemännen. De måste våga ta dialogen om kompensation för den kompetens som står i centrum för att bekämpa denna pandemi.

Regionen har satt på sig skygglapparna, hävdat sin rätt enligt regelverken, inte lyssnat till verksamheterna och sina i stunden viktigaste medarbetare, inte gett dem verktygen, inte visat uppskattning, inte värderat deras insatser som nu är utöver det vanliga. Konsekvenserna är förödande.

Då kompetenserna som krävs inte kommer att finnas tillhands framledes i den utsträckning som behövs drabbas patienterna och medarbetarna både på kort och lång sikt. Men allra mest drabbas Region Jönköpings län själva, det har uppstått en stor förtroendekris och den kommer ta lång tid att reparera.

Mycket tyder på att vi kommer att få leva med covid-19 länge och att vården måste klara av den och all vård som nu skjuts upp.

När det nu också är ett faktum att medarbetarna inte ens får tre veckors sammanhängande semester är risken överhängande för negativa hälsoeffekter vilket kommer påverka bemanningsläget framöver. Vi vill se mer handling från ansvariga politiker i Region Jönköpings län!

Finansministern har varit tydlig med att regeringen ställer de ekonomiska resurser som behövs till förfogande. Hur tänker ni använda de resurserna?

Ytterst är det ni politiker som har arbetsgivaransvaret och kan göra skillnad. Region Jönköpings Län är ingen fattig region och borde kunna kompensera sina medarbetare.

Iréne Sjövall Sanned

ordförande, Vårdförbundet avdelning Jönköping

Maria Löfqvist

vice ordförande, Vårdförbundet avdelning Jönköping

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel