Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Våga samtala om religiös tro

 
Perspektiv
Visa alla artiklar

Åter en påskhelg. Några lediga dagar. Kanske arbete i trädgården som börjar vakna till liv efter vintern. Eller möten med goda vänner. Så firas påsk i Sverige. Som troende kristen går jag dessa dagar in i trons centrum; Kristi död och uppståndelse. I vår tid verkar det dock svårt för många att tala om den kristna påsken. Religion är i generell mening ett ämne som sitter trångt. Orden för det andliga saknas.

En religiös beröringsskräck börjar slå rot. Förslag väcks att religiösa friskolor ska förbjudas. Unga mobbas för att de är troende. Frågan om några minuters böneutrop väcker nationell debattstorm. Skolavslutningar i kyrkor betraktas som indoktrinering snarare än kulturell bildning. Religiöst motiverad terrorism ses inte som extremistiskt undantag, istället stämplas 1,6 miljarder muslimer som potentiella våldsverkare. Förlegade uppfattningar om Svenska kyrkans hållning till homosexualitet och kvinnor som präster lever kvar. Hur kan dessa generaliseringar och missförstånd om religion vara möjliga?

År 2015 presenterades doktorsavhandlingen ”Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden” vid Göteborgs universitet. Karin Kittelmann Flensner visade utifrån observationer på tre stora kommunala gymnasieskolor att elever får lära sig att religion mest är en kvarleva från förr. I undervisningen framställs ofta religiös övertygelse som svårförenligt med att vara en modern, rationell och självständigt tänkande människa. Att inta en icke-religiös, ateistisk position beskrivs som ett neutralt och normalt förhållningssätt.

Enligt Kittelmann Flensner förekommer perspektivet ”vi och de” ofta i klassrummet. ”Vi” är liktydigt med moderna, sekulära människor, medan ”de” är religiösa människor i allmänhet – och muslimer i synnerhet. Och detta äger rum trots att det i många klassrum sitter elever som faktiskt bekänner sig som kristna, muslimer eller tillhöriga en annan religion.

År 2016 visade Carina Holmqvist Lidh i licentiatuppsatsen ”Representera och bli representerad” vid Karlstad universitet på liknande sätt att studenter med religiös tillhörighet inte känner igen sin egen religion i skolans undervisning. De menar att den presenteras på ett stereotypt sätt, med fokus på historia, regler och lydnad.

Istället för generaliseringar och fördomar behövs ett nyanserat samtal om vad religion är. Verklig kunskap om vad religion kan bidra med. Religiösa människor får inte avfärdas som dumma, oupplysta eller svaga. Religiösa människor ska inte definieras utifrån extremisternas åsikter. Och religiösa människor bör inte bemötas som ett homogent kollektiv.

Till sitt väsen är religion en positiv förändringskraft i människors liv, samhällsfrågor och utvecklingsarbete. I en statlig utredning om stödet till trossamfunden lyfter statsvetarprofessorn Ulf Bjereld fram religiösa samfund som viktiga aktörer i samhällsbygget. De religiösa samfunden i Sverige samlar inte lika många som för några år sedan, men de är inga marginaliserade rörelser. Bara i Svenska kyrkan görs 15 miljoner gudstjänstbesök per år. 200 000 barn och ungdomar är med i någon av kyrkans grupper. 65 000 vuxna sjunger i kör. Knappt 100 000 vuxna deltar i gruppverksamhet. 2,8 miljoner besök äger rum i öppen vuxenverksamhet. Genom Svenska kyrkan görs 200 000 hem- och sjukbesök varje år, 40 000 hushåll mottar ekonomiskt stöd och inom kyrkans diakoni sker ca 450 000 samtal årligen.

Vi som är troende är många. Vi är kritiskt tänkande, rationella människor med vitt skilda uppfattningar, med grunden i en religiös tro. I vårt land måste alla hjälpas åt för att motarbeta den religiösa beröringsskräcken. Vi får inte förlora språket för människans andlighet, för mysteriet. Vi behöver ett vuxet samtal om religion.

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel