Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Värna den europeiska säkerhetsordningen

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Vilken värld vill vi återvända till när coronakrisen är över, undrar Margareta Cederfelt (M), riksdagsledamot och vice ordförande i den svenska OSSE-delegationen.

Europa är hårt ansatt av covid-19 och pressar oss med högt tryck på sjukvården och risk för spridning. Med pandemin följer en kris för individer och samhälle. Krisen tar sig utöver de vanligen rapporterade uttryck i hotet mot demokratin och den europeiska säkerhetsordningen.

Ett allvarligt läge som covid-19 kräver politiskt beslutsfattande där vissa inskränkningar av fri- och rättigheter är nödvändigt. Om alltför genomgripande begränsningar drivs igenom är faran att världen är mindre demokratisk när pandemin är över.

Den europeiska säkerhetsordningen grundlades i Helsingforsdeklarationen 1975 och signerades av de europeiska länderna, USA och Sovjetunionen. Dokumentets grund är respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, understryker staters territoriella integritet och suveräna rättigheter samt fredlig hantering av konflikter.

På en rad punkter utmanas Helsingforsdeklarationen av covid-19. I flera länder får den maktdelning som vanligen råder mellan parlament och regering stå tillbaka för regeringars ökade befogenheter. Länder har infört begränsningar av mötesfriheten, övervakningen av medborgare har ökat, allmänna val ställts in. Läget är sådant att den demokratiska ordningen är påverkad.

Senast säkerhetsordningen prövades var under Rysslands illegala annektering av Krim 2014 när Putin intog den ukrainska halvön. Efter annekteringen och under de påföljande striderna i östra Ukraina har Sverige tillsammans med andra länder agerat för upprätthållandet av respekt för staters suveräna rättigheter.

Det som förhindrat Rysslands fortsatta försök att söndra och slå split i och runt Krim, Donbass och Luhansk har varit ansträngningarna för att uppmärksamma kränkningen av Ukrainas territorier och kräva vapenstillestånd.

Väpnade konflikter pågår, trots coronaviruset. Eftersom covid-19 tar stor plats i politik och media ägnas mindre uppmärksamhet åt konflikter. Till följd av pandemin riskerar konflikterna att växa i omfattning. Det är därför viktigt att arbetet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och FN med att kräva fredliga lösningar fortgår.

Värnandet av den europeiska säkerhetsordningen kräver att politiken fortsätter att uppmärksamma pågående konflikter. De åtgärder som görs, nationellt som internationellt, i syfte att förhindra smittspridning bör vara avvägda och liksom Helsingforsdeklarationen grunda sig på en respekt för mänskliga fri- och rättigheter. I varje enskilt fall där stater använder pandemin som ett svepskäl för att beröva människor deras rättigheter bör det internationella samfundet agera.

Att pandemibekämpningen tar stor plats är naturligt, men bör inte innebära åsidosättande av principer om respekt för territoriell integritet och mänskliga fri- och rättigheter. På samma sätt som den europeiska säkerhetsordningen försvarades efter Rysslands annektering av Krim 2014 behöver alla stå upp för dess principer under covid-19.

Att se till att krisåtgärderna inte tillämpas på bekostnad av den europeiska säkerhetsordningen handlar om att försvara den värld vi återkommer till när krisen är över.

Margareta Cederfelt (M)

riksdagsledamot, vice ordförande i den svenska OSSE-delegationen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel