Någon i produktionsgänget beskriver det hela som Kalle Ankas husvagn. Du vet den i filmsnutten som brukar visas på julafton. När husvagnen åker försvinner såväl omgivningar som badkaret med dragkedja och alla medpassagerare. Orden kommer inte från Patrik Krall – motorn bakom Diggiloo. Han berättar istället om någonting mycket större:

Det första som händer i Hok är faktiskt att en kille kommer fram på eftermiddagen dagen innan. Hans jobb är att mäta upp hela området, rita streck och sätta ut pinnar där allt ska vara.

Men är det nödvändigt, ni har ju varit i Hok tidigare?

Dels så försvinner ju strecken mellan gångerna, dels ser ”cirkusen” lite olika ut varje gång. När de tio långtradarna anländer på morgonen måste förarna veta exakt var de ska lasta av allting.

Stolar ska ställas ut på rätt plats och numreras, scenen ska monteras upp och entréer ska vara på rätt ställe, liksom restauranger, toaletter och anläggningar för ljud och ljus.

Det här handlar om ett gäng som har jobbat tillsammans i flera år och vet precis vad som ska göras. Man kan jämföra dem med depågänget i Formel 1, där ett moment som normalt tar några minuter kortas ner till sekunder.

Finns det någonting som kan sätta käppar i hjulet, vädret kanske?

Nej, det finns med i beräkningen. Det värsta är väl tekniska fel, som att en av lastbilarna får en punktering – vilket gör att vi får jobba hårdare – utan att doppa oss i sjön – för att få allt på plats.

Diggiloogänget gör inte allt själva. Istället engageras olika föreningar på de platser där man spelar i utbyte mot ett föreningsbidrag på 30 000–60 000 kronor. I Hok ställer golfklubbens medlemmar upp för att hjälpa till att få allt på plats, agera parkeringsvakter, entrévärdar och mycket annat.