På Jönköpings kommuns hemsida kan man läsa texten som citeras längst ner i inlägget. Hur väl stämmer textens tjusiga fraser in med vad vi just nu kan se och snubbla på längs Trädgårdsgatan?

För några år sedan var det stora rabalder för att näringsidkarna i öster city hade varor, blomlådor, skyltar etc utanför sina butiker. Denna exponering ansågs vara till men för tillgängligheten och det gick så långt att det krävdes polistillstånd för att få sätta ut ex blomkrukor/lådor.

En framkomlighetsgodkänd variant av bänk togs fram och dessa kunde för dyra pengar inköpas och användas för att få några kvadratmeter till att ha ting på utanför butikerna.

I dagarna har kommunen ställt ut blomlådor på gång- och cykelbanan längs med Trädgårdsgatan. En hög med sand har dessutom hällts ut på några av parkeringsplatserna utmed Sofiaparken, ett fåtal solstolar pryder sandhögen och den röda VW-bagge som tidigare vackert blomsterfylld prydde en av stadens rondeller har också flyttats dit.

Frågorna jag nu ställer mig är:

• På vilket sätt gagnar alla dessa hinder på gång- och cykelbanan tillgängligheten till city för invånarna i allmänhet och invånare med funktionsvariationer i synnerhet?

• Hur kommer det sig att det enligt PBL finns en skyldighet för enskilda näringsidkare att se till att undanröja det som kallas enkelt avhjälpta hinder och att underlåtenhet att göra detta kan leda till att näringsidkaren döms för diskriminering medan kommunen uppenbarligen fritt kan bygga dylika hinder?

Förekommer det inga funderingar på hur borttagandet av lätt tillgängliga parkeringar i närområdet drabbar små enskilda näringsidkare som i covid-19 tider kämpar för att få sina företag att överleva. Blir det för besvärligt att ta sig fram väljer de presumtiva kunderna att inte besöka butikerna.

Idén med sand, kanske med inspiration från Paris, är trevlig men platsen totalt felvald. Sandhögen hade gjort sig mycket bättre på Hoppets Torg.

Inför kommande år kanske ansvariga kan ta en diskussion med kyrkan och göra något trevligt i Sofiaparken.

"En tillgänglig miljö underlättar för alla, inte bara för personer med funktionsnedsättning. Jönköping ska vara en stad för alla!

Tillgängligheten har sedan 1 juli 2001 extra stöd i Plan- och bygglagen. Lagändringen innebär att det numera ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas på allmänna platser och på platser dit allmänheten har tillträde. Det innebär att både inne- och utemiljön ska utformas på ett sådant sätt att alla kan använda den till vad den är avsedd för. I Boverkets föreskrift BFS 2011:5 (ALM 2) beskrivs allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader.”

Stadsbyggnadsnämnden har ansvaret för kommunens yttre offentliga miljö (allmän plats) såsom gator, gång-, cykelvägar och torg. Tillgänglighet inomhus är också viktig men behandlas inte i stadsmiljöprogrammet.

Anette