De flesta känner till fjärilseffekten. En till synes oviktig förändring får stora konsekvenser på helt andra platser långt senare. Effekten brukar uttryckas som att en fjärils vingslag i Kina kan orsaka en orkan i Texas. I ljuset av coronavirusets framfart är det snarare en fladdermuseffekt som världen bevittnar.

Forskare spekulerar i att viruset kommer från fladdermöss och kan ha spridits via myrkottar. Om det stämmer är inte vetenskapligt fastslaget. Men det finns en större berättelse här.

Ett av världens mest illegalt handlade däggdjur är den utrotningshotade myrkotten. En rapport från 2018 uppskattar att en miljon myrkottar togs från naturen mellan 2003 och 2013. Den illegala jakten drivs av fattigdom.

I exempelvis norra Indien jagar fattiga bönder djuret som säljs för upp till fyra månadslöner. Skälet är att dess fjäll inom traditionell kinesisk medicin anses hjälpa mot hudåkommor. Köttet påstås vara bra för njurarna.

När forskarna nu testar olika teorier om virusets spridning betyder svarthandeln att tillförlitlig data och information om personer, företag, transporter och importer saknas. Att spåra ursprunget blir nästintill omöjligt, vilket förvärrar spridningen.

Det här är fladdermuseffektens första poäng. Välfungerande och transparenta marknader hjälper samhället och beslutsfattare att förstå vad som skett, när det sker och vilka som berörs. Samma poäng går att applicera på droger eller bostadskontrakt. Den första poängen ger även den andra.

Marknader låter vem som helst signalera ett behov, och hur akut man anser det vara. Som exempelvis i Luleå, där influensa och vinterkräksjuka härjar samtidigt som oron för coronaviruset stiger. Där har handspriten tagit slut i hela kommunen.

Men eftersom marknaden är större än kommunen finns det fler vägar att få tag på handsprit. Problemet är inte att basala produkter som handsprit tar slut eller blir dyrare på en marknad, utan att det är mycket mer kostsamt för en person att själv producera det.

Som ekonomen Fredrik Erixon visat har handel och öppna marknader lett till att vanliga varor som tvättmaskin, symaskin, kylskåp och glödlampor i Sverige sedan 1970 blivit mellan 45 och 75 procent billigare tack vare globalisering. Människor med lägst inkomster har nästan tre gånger så hög nytta av handel som de med högst inkomster. Det förstår inte det semisocialistiska Frankrike.

Landet har infört priskontroller på handsprit. Man har tagit över lagren och produktionen av ansiktsmasker. Det betyder att man använder skattemedel för att betala företag som inte är lönsamma eller konkurrenskraftiga. Det gör saker onödigt dyra och försämrar kvaliteten.

Fladdermössen har kraftigt påverkat oljeberoende industrier. I måndags ansökte ett japanskt kryssningsbolag om konkurs. Under torsdagen hände samma sak för det brittiska flygbolaget Flybe.

Den internationella flygindustrins branschorganisation IATA varnar för att flygbolagens intäkter kan sjunka med över 1000 miljarder kronor på grund av coronaviruset. För två veckor sedan löd uppskattningen blott 300 miljarder kronor.

Fladdermössen har också fått oljepriset att falla kraftigt. 28 februari sjönk det under 50 dollar per fat. För Saudiarabien är det en mardröm eftersom statsbudgeten kräver ett pris på drygt 84 dollar för att vara i balans. Inte konstigt att landet under torsdagen tvingade oljekartellen OPEC att manipulera marknaden genom att kraftigt begränsa oljeproduktionen.

Att visa var resurser gör mest nytta är marknadens tredje förtjänst. Stela affärsmodeller och förlegade fossilbudgetar kommer konkurreras ut när världen tänker om kring resvanor. Att investera i oljeberoende industrier och länder ser plötsligt ännu mindre intressant ut.

Det leder också till den fjärde poängen. Marknader är en apparat för att koordinera beslut på en skala som politiker och stater inte klarar av själva. I USA, Kanada, Australien, Indonesien och Malaysia har centralbankerna hastigt sänkt räntan för att understödja näringsliv och medborgare. Centralbanker i Storbritannien och EU väntas följa färg.

I Sverige meddelade Januaripartierna under torsdagen att de satt ihop ett krisavtal för att minska risken för varsel bland industrin. Men eftersom förslaget tar pengar ur statsbudgeten behöver det ingå i ett budgetförslag och väntas därför vara på plats först i augusti.

Under tiden lär marknaderna och företagen ha ställt om produktion, leverantörskedjor och avtal – vilket redan sker runtom i regionen. En fladdermuseffekt, således.