Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Slalom med gräsklipparen ett bra bidrag

Att skapa ängsmarker i kommunerna är bra för alla. Det behövs fler initiativ för att hjälpa bina.

Kommunen låter gräset växa sig långt på runt 70 platser i Jönköping och Huskvarna denna sommar, rapporterade P4 Jönköping under onsdagen. Att skapa nya ängsmarker är mycket bra för alla.

Insekter, särskilt bin, behöver denna hjälp. En tredjedel av all mat vi äter beror på insektens pollinering. Äpplen, päron, tranbär, meloner och broccoli behöver alla bina. Blåbär liksom mandelträd beror helt på honungsbin för att kunna växa och fortplanta sig. Därtill kommer all honungsproduktion som världen behöver.

I essäboken ”Den stora humleresan” beskriver den brittiske biforskaren Dave Goulson hur en nyklippt gräsmatta är en grön öken med noll biologiskt värde för bina. På senare år har frågan blivit akut. Av de ängsmarker som fanns i Sverige för ett sekel sedan, finns ungefär en procent kvar.

De senaste somrarna har tusentals personer byggt bihotell, avstått från att klippa gräsmattan och planterat bivänliga blommor som ringblommor, lungört och blodnäva. Bikampanjer av Naturskyddsföreningen har fått rörelsen att växa sig livskraftig. Att Jönköping nu ansluter sig är nyttigt, men fler av länets kommuner bör följa färg. Att inte klippa gräset kostar inte mycket.

Men det får inte gå för långt. I april avslöjades att Jordbruksverket underskattat efterfrågan på stödet för att skapa nya slåtterängar. För att täcka hålet togs pengar från stödprogrammet för att bygga ut bredband på landsbygden.

Bin ska inte behöva försvinna för att landsbygden ska få bredband. Men utan bin är frågan vad som händer med samhället. Enligt Albert Einstein hade människan fyra år kvar att leva när bina dör.

Vintern 2018-2019 dog fyra av tio honungsbikolonier i USA, den högsta siffran sedan 2000-talets mitt. Det tros bero på de gröna öknar som urbana samhällen allt mer liknar, men också på den explosivt ökande efterfrågan på plantbaserad mjölk i Europa. Tänk på det nästa gång någon ställer fram alternativ mjölk för klimatets skull.

Biologer och agronomer har försökt mäta hur mycket bina är värda för människan. Enligt den amerikanska biodlingsorganisationen ABF står honungsbin för 20 miljarder dollar av jordbrukets produktion i USA.

Det kan dock antas att ABF vill överdriva binas ekonomiska betydelse. En vanligare metod är att beräkna hur mycket arbete som krävs för en människa att sprida det pollen som bina fraktar. Uppskattningarna landar då mellan fyra och sju miljarder dollar per år.

Om det låter naturvidrigt att vi vikarierar för bina, se till Kina. Landet har för få naturliga pollinatörer, så lantbruksarbetare går runt på fruktodlingarna med målarpenslar och stora pollenbehållare för att pensla på träden.

Dock har coronapandemin begränsat rörligheten för den grupp ambulerande biodlare som kör runt med kolonier och erbjuder pollineringstjänster till flera gårdar eller i områden utan egna bin. Det gör arbetet för vildbinas överlevnad än viktigare.

Kina ligger i det gigantiska bälte som sträcker sig från Kaspiska havet till Östkinesiska havet där matproduktionen är som allra mest hotad utan naturliga pollinatörer. I några av världens folkrikaste länder – Kina, Saudiarabien och Iran – bedömer FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO att mellan 10 och 25 procent av den årliga produktionsvolymen kan gå förlorad. I bältet ingår även Turkiet och Georgien, världens två största producenter av hasselnötter.

Men det är inte bara i Asien som oron för skördarna finns. I Europa minskar storleken på populationen för fyra av tio biarter. En tredjedel av Sveriges vildbin är på väg att försvinna, en trend som observerats sedan 50-talet.

Vi måste därför göra något. Men alla förslag är inte särskilt kloka. Naturskyddsföreningen vill se mer stöd för ekologiskt jordbruk. Eftersom metoden ger 25 procent mindre skördar är det vare sig klimat- eller resurseffektivt. Att kommuner och individer låter gräset växa är bättre och billigare än att skattemedel läggs på dyra och smala subventioner.

Insekter har setts som en bisyssla för det offentliga. Initiativet av Jönköpings kommun signalerar att det kan förändras. Men kör ändå slalom med gräsklipparen mellan prästkragen och gråfibblan i sommar.