Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: EU-byråkratin driver på SWEXIT-känslorna

Tyvärr orkade Stefan Löfven inte stå emot trycket från de stora elefanterna i EU utan fick ge med sig. Han åkte ner till förhandlingen med ambitionen att hela Corona-stödet inom EU skulle vara lån och inte bidrag. Man hade verkligen hoppats att Stefan Löfven skulle stått på sig men trycket från medelhavsländerna samt Tyskland blev tydligen för stort.

En lösning där EU-länderna lånar upp pengar och sedan lånar vidare till bl.a. Italien hade fungerat med detta passade inte dessa högröstade och dominanta länder. Man krävde bidrag. Macron krävde minst 400 miljarder EURO i bidrag.

Märks att Sverige är en liten spelare i EU som i princip bara har att rätta in sig i ledet och närmast vara glad för att få vara med bland dessa stora statschefer. Mycket under parollen ”vi måste rädda EU” och stå starka mot Putin eller vad det nu är för skäl.

Sedan tidigare går stora delar av EU-budgeten, inklusive Sveriges EU-avgift på 40 miljarder, till så kallat regionalt stöd. Bidragen till franska bönder är omtalat. EU tar in pengar av medlemsländerna och fördelar sedan ut dessa. En stor fördelningsapparat. Man kan undra till vilken nytta.

Nu blir det även att skänka pengar till bland annat Italien som sedan länge inte lyckats sköta sina statsfinanser. De borde städat upp sin ekonomi för länge sedan. Hur de överhuvudtaget klarade inträdeskraven för Euron kan man fråga sig.

EU-byråkratin växer och man tar steg för steg mot ett mera centralstyrt EU. Driver säkert på SWEXIT-känslorna bland svenska medborgare. EU startade en gång i tiden som ett fredsprojekt men har nu blivit något annat.

De gamla allianspartierna är närmast religiösa EU-förespråkare och blundar på både ett och två ögon när EU drar iväg mot ett centralistiskt upplägg och tigande accepterar Coronabidraget. De politiker och tjänstemän som har eller tänker sig EU som arbetsgivare protesterar självklart inte så mycket.

Allt fler ser säkert Norge, Schweiz och även senare England som vinnare som slipper betungande coronabidrag, EU-avgifter och inte minst EU-byråkratin. Frihandelsavtal, samarbete och allianser är en självklarhet men inte politisk överstatlighet.

Torbjörn

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel