Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag har inte skrivit i Fria Tider

Svar till insändare från Krister Persson JP 22/5 2020.

Jag skrev om välfärden, personal i vården och invandringens kostnader. Med tydlig hänvisning till källor. Källor som han påstod vara påhittade, uppviglande, lögnaktiga, infama, hämtade från extremhögerns populistiska påståenden. Döm själva. Men vi tar det en gång till.

Han påstår även att jag 2015 skrivit och fått beröm för en artikel i den som han skriver ”högerextrema och rasistiska nättidningen” Fria Tider. Vilket är en lögn, jag har varken skrivit till eller haft något publicerat där. Han borde vara försiktig med sådana utfall mot person på en insändarsida!

50- och 60-talens arbetskraftsinvandring gav en samhällsvinst på ca 1 procent under perioden (ESO-rapportetn 2009:3 , Invandringen och de offentliga finanserna)

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Kvaliteten på ESO:s rapporter säkerställs genom forskning samt noggrann granskning.

Arbetskraftsinvandringen uppgick till ca 5 procent av arbetskraften. Den största gruppen var finländare, drygt 110 000, italienarna var 5 000, (SCB) Statistiska Centralbyrån är en statlig myndighet, regeringen bestämmer dess uppdrag. Arbetskraftsinvandringen under de åren var och är uppskattad och bidrog till välfärden – ingen förnekar detta – men utgjorde ingen avgörande förutsättning. Krister Persson måste förstå skillnaden mellan de årens arbetskraftsinvandring och den flykting- och anhöriginvandring som dominerar sedan 80-talet.

Alla som jobbar i vården, oavsett bakgrund är värdefulla. Varje hand behövs, men påståendet om vårdens kollaps är en myt och vården skulle inte gått under utan den stora flykting- och anhöriginvandring. Invandrares andel av personal inom vården är mindre än dess andel av befolkningen. Över 20 % av befolkningen har utländsk bakgrund men inte i någon kategori motsvaras utlandsfödda av 20 % av de vårdanställda enligt SCB SYK (SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik 2018) .

Det finns stora skillnader i hälsa hos invånare med och utan flyktingbakgrund. Skillnaderna ökar efter tid i landet framför allt i yngre medelåldern. Studien baseras på 50.000 folkbokförda personer med personer mellan 0 och 69 år i Västra Götaland. (Invånare med respektive utan flyktingbakgrund i Västra Götaland – jämförelse av vårdkonsumtion, diagnosförekomst samt utveckling över tid). Där var min källa! Samma resultat bekräftas av Folkhälsomyndigheten.

Effekterna på de offentliga finanserna beror av invandringens storlek, ålderssammansättning och karaktär. Den arbetskraftsinvandring som var dominerande på 1950- och 1960-talet påverkade ekonomin på ett annat sätt än senare års flykting- och anhöriginvandring.

2018 redovisade ESO sysselsättningsnivån hos flyktingar mellan 1983 och 2015. Studien visar bland annat att integrationen av flyktingar gradvis försämrats under perioden, och att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna.

Redan 2009 i en rapport från ESO framkom att den offentliga sektorn varje år omfördelar inkomster från den inrikes födda till den utrikes födda befolkningen till en summa motsvarande 1–2 procent av Sveriges BNP, det vill säga ett belopp på mellan 50–100 miljarder. Studier presenterade 2011 och 2015 från ESO samt från Finanspolitiska rådet 2016 ger samma resultat.

Björn Runn

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel