Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jämför inte Sverige med andra länder i jordbruksfrågan

Replik till miljöpartisterna Sibylla Jämting och Linus Perlerot (MP) , den 14 april 2020.

Allt som oftast görs uttalanden i media om jordbrukets klimatpåverkan och i synnerhet det som rör köttet. Senast i en insändare om Region Jönköpings nya kostpolicy. Som så många andra vill man visa att man läst klimatrapporterna, denna gång Lancet rapporten, som beskriver global klimatpåverkan kring matfrågan.

Att jämföra svensk matproduktion med globala siffror är som att påstå att svensk sjukvård har samma kvalitet som i till exempel Östafrika. Jordbruk i olika delar av världen ser väldigt olika ut. Vi har olika förutsättningar i form av klimat, utveckling, ekonomi och sociala traditioner. Att jämföra hela världens livsmedelsprodukter går helt enkelt inte.

För att göra rättvisa bedömningar och kloka val av livsmedel behöver vi se till vilka förutsättningar just den marken där maten produceras har. I Sverige har vi fantastiska förutsättningar för livsmedelsproduktion. Vi har välmående jordar, vatten, kunskap och duktiga lantbrukare. Men alltför ofta hamnar man med argument som bygger på globala siffror, som inte går att applicera på det svenska jordbruket. Lika lite som om hela lösningen på klimatproblemen vore att bönderna skärpte till sig och befolkningen åt mindre kött.

I större delen av Sverige har vi ett småbrutet landskap där skog och öppna ytor formar den miljö vi tycker är så vacker. Små åkrar och betesmarker, som för bonden är mer arbetskrävande än stora fält, skapar en biologisk mångfald som är svår att överträffa. Här har djuren en självklar roll, både som landskapsarkitekt och mångfaldsförutsättning. På de platser som lämpar sig för odling av spannmål, grönsaker eller baljväxter görs det, men det är långt ifrån överallt det är möjligt.

Just nu pratas det mycket om att öka vår självförsörjningsgrad. Enda sättet det kan ske är att våra svenska varor efterfrågas. Både broccoli och biff. Att äta vegetarisk, importerad mat är verkligen inte lösningen.

I spåren av coronakrisen ser vi hur utsläppen av koldioxid minskar drastiskt runt om i världen. Trots att jordbruket i stort sett fortgår som vanligt. Låt det bli en ögonöppnare om att det inte är jordbrukets och kornas fel att vi har en klimatkris, utan människans. Vi ska också komma ihåg att i beräkningarna av köttets klimatpåverkan ingår bara utsläpp. Fördelarna med naturvänlig gödsel, biologiskmångfald och kolbindning i bete och åkermark borde få tillgodoräknas som bra för klimatet. Den svenska kon som sköter våra betesmarker bör klassas som klimatsmart.

Karin Nalbin

LRF Jönköpings län regionstyrelse

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel