Den Lappländska orten Kiruna grundades år 1900 och var då, liksom nu, centrerad kring gruvnäringen och bolaget LKAB. Platsen var dock inte helt ödelagd dessförinnan, som det ibland sägs, utan hade länge bebotts av samer.

Nybyggnationerna som initierades av Hjalmar Lundbohm hade ödesdigra konsekvenser på deras renskötsel och liv. Det är ett undanträngt stycke svensk kolonialism som inte har uppmärksammats tillräckligt ännu.

När jag fantiserar om Kiruna, som jag aldrig har haft tillfälle att besöka, fladdrar tankarna iväg till en krävande natur med bländande sommarnätter och vintrar som är mörka för jämnan. Det låter kanske exotiskt och romantiskt och jag har säkert låtit mig påverkas av populärkulturella tolkningar, som nu senast tv-serien "Midnattssol"

Fast det är inte bara naturen som har starkt inflytande på människorna som bor i Kiruna; järnmalmsbrytningen och arbetstillfällena som den genererar gör sitt. Nu planeras en flytt av staden en bit österut, eftersom gruvbrytningen har gett upphov till riskabla förskjutningar i marken som hotar förstöra platsen på sikt.

Konstnärsgruppen Koncentrat har sin bas i Kiruna och arbetar för ökad kunskap inom bild- och konstområdet. I utställningen "Time Out"som presenteras på Gislaveds Konsthall tar kollektivet avstamp i de surrealistiska, men förmodligen även oroande, förändringarna staden står inför.

En närbesläktad berättelse som kantar utställningen är Kirunas avfolkning under åren, något som ofta drabbar mindre bruksorter, när det inte finns mycket annat att göra efter skolåren än att söka arbete vid den lokala fabriken, i det här fallet gruvan. Medlemmarna i Koncentrat har också flyttat, på grund av relationer, studier, arbete eller enbart för att skapa avstånd.

Många av konstnärerna har studerat vid Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg och i utställningen syns en varierande samling verk i olika material. Agneta Anderssons gråmulna fotografi "Gruvvägen"visar en husfasad på vilken någon har sprayat: ”JAG ÄR MÄNNISKA”, vilket jag i detta sammanhang utläser som protest mot en miljö, där i stort sett allt knyts kring arbete och produktion.

I Anita Mikkos målning "Horisont" avbildas en vit himmel och ett kolsvart berg, med ett stort gap i mitten. En negativ stadssilhuett har tecknats på väggen, precis nedanför ovan nämnda målning, och där är himlen svart medan huskonturerna är vita. Som om det dolde sig en alternativ värld under marken, vars tornspiror bara väntar på att punktera jorden och tränga upp.

Veckade ytor syns i både skulpturer och textilbaserade verk. Lena Stenbergs "Deformationszon" är ett exempel på det, där ett dockskåp står och väger på en ostadig grund. Vita skivor som skulle kunna föreställa snö eller uppriven jordskorpa omringar byggnaden och tar sig också in i huset och vältrar sig över möbler och golv.

Jag kan tänka mig att det som nu händer i Kiruna resulterar i känslor av maktlöshet, för det är överlag det intrycket jag får av konsten som visas här. Det är ett intressant tema och stundtals gnistrar utställningen till, men i flera fall tar den bakomliggande berättelsen över. Då fungerar verken som representationer av en specifik händelse och blir för entydiga och förutsägbara.

Britta Marakatt-Labbas konst är ett undantag. En skulptur – som skulle kunna vara en dörr till en samekåta – står lutad mot ett hörn. Den består av läder, trä och tyg, som har broderats i ett kartliknande mönster. Vägar och stigar letar sig över den beigea textilen och mitt i allt dyker en LKAB-symbol upp.

På en av väggarna hänger ytterligare ett textilverk av samma konstnär och det är om möjligt ännu vackrare än det förra. En kartbild – denna gång större – sprider ut sig på ett överlappat och trasigt tyg som ser märkligt levande ut. Symboler och tecken bildar små färgstarka punkter i en annars karg vildmark gjord av ljusbrun textil.

I detta själfulla arbete som har fått titeln "Flytten" kan man nästan ana sig till Kirunas komplexa och problematiska historia: den är inskriven i de ärriga lagren av brodyr. Det är ett ypperligt verk att avrunda denna utställning med.