Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lärarförbundet: "Ansvarslös besparingsåtgärd"

Lärarförbundet rasar mot neddragningen av personal i skolan, en besparingsåtgärd som de betraktar som rent ansvarslös: – Och det handlar om betydligt fler tjänster än vad kommunen sagt, totalt rör det sig om ungefär 25 tjänster, inte 15, säger lärarförbundets ordförande i Mullsjö Ilona Mattsson.

Att det skulle komma någon form av besparingsåtgärd och att den med största sannolikhet skulle omfatta personal, det kom inte som någon stor överraskning för Ilona Matsson. Kommunens kärva ekonomiska läge är känt sedan länge. Men när förslaget presenterades hade hon hoppats att kommunen valt att prioritera på annat sätt. Och att det skulle handla om så många tjänster – 25 tjänster i från förskoleklass till nionde klass, till skillnad från de 15 tjänster kommunen uppgett för JP - kände hon också till, men blev förvånad när hon såg siffran 15 i JP:

– Jag tänker att det är viktigt att framför allt föräldrar blir medvetna om vilka förändringar skolan står inför till hösten. Att de då inte kommunicerar det korrekta antalet tjänster är för mig obegripligt, säger Ilona Matsson.

Enligt henne har hon MBL:at ungefär 25 tjänster, inte 15.

– I höst kommer det vara en lärare i klasser om tjugofem till trettio elever. Klasserna kommer att göras om och slås ihop. Av fjorton klasser blir det elva. En mindre klass i varje årskull.

De besparingar som hittills föreslagits rör nämligen först och främst mellanstadiet, enligt Illona Mattsson:

– Som jag förstått blir det specialkompetens kvar till dem med medicinska behov. Så alla andra resurser försvinner.

Och när du säger medicinskt behov räknar vi då in till exempel neuropsykiatriska diagnoser i det?

– Nej, det gör vi inte, utan det är rent medicinska behov.

Fysiska handikapp eller sjukdomar då?

– Ja, precis, bland annat.

Många av resurspersoner har som jag förstått jobbat med barn som har neurodiagnoser, vad får de för hjälp nu?

– Det vet vi inte, men såvitt vi förstår kommer de här barnen inte att få den hjälp de behöver. Vad vi är rädda för är att de som inte klarar av att sitta still på lektionen helt enkelt inte blir kvar på lektionen.

Och det handlar långt ifrån enbart om barn med neurodiagnoser, utan också om barn med svårigheter att läsa, skriva och räkna som inte kommer att få det extra stöd de behöver, befarar Ilona Mattsson.

Som jag förstått finns det planer på mindre grupper som ska ta hand om dem i behov av särskilt stöd eller extra hjälp, stämmer det?

– Vi har en resursenhet idag som heter Galaxen där det går en del elever som har det svårt, men de kan inte ta emot hur många som helst heller utan att anställa mer personal. Så det kommer inte att funka utan det blir i klasserna vi får försöka lösa det.

Du är alltså orolig både för hur det här kommer att påverka personal och elever, även barn som inte är i behov av särskilt stöd?

– Ja. och även de som har problem med att läsa, skriva och räkna, som behöver extra hjälp. Det kommer att bli svårare, helt klart.

De blir beroende av att klassläraren kan kliva in och hjälpa dem?

– Ja, precis, och de ska ju också hinna hjälpa dem på lektionen. Du har kanske en lektion på fyrtiofem minuter och så ska du hinna hjälpa alla. Idag ligger vi runt tjugo elever per klass, den största har tjugotre, och det är rätt stort skillnad att få in uppemot tio elever till per klass.

De största förändringar verkar ske i mellanstadiet.

– Det kommer även att ske neddragningar på de andra ställena men inte i lika stor utsträckning som nu.

Hon blev inte förvånad av förslaget.

– Det finns ju inte mycket annat att spara in på än personalen, tyvärr, utan det är det som ger störst verkan i det här läget.

Så det var väntat att resurspersonal skulle få gå?

– Ja, det var väntat. Skolledarna anser att det ju bättre att behålla en legitimerad lärare än personal utan legitimation.

Däremot tycker hon inte att det är en riktigt ansvarsfull åtgärd.

– Nej, det är det definitivt inte. Och vi är besvikna på barn- och utbildningsnämnden. Jag har jobbat i andra kommuner där det varit tvunget att spara pengar och då har man sagt att den här sortens upplägg vi ser här inte går, utan att det måste till andra lösningar. Men här är det ingen som säger något.

Hon är i och för sig glad att det nu finns politiker som valt att säga ifrån, men i nämnden där hon sitter som personalföreträdare har hon knappt märkt av några sådana tongångar överhuvudtaget:

– De har bara sagt ja och bra och frågat vad som går att göra mer, när förvaltningen presenterat sina åtgärdsförslag.

Lärarförbundet har inte själva lagt fram några motförslag till det kommunen presenterat.

– Nej, men rektorerna har presenterat alternativ utifrån de riktlinjer de fått, men de alternativ de lagt fram har ansetts för kostsamma.

Hon anser inte att det är ett alternativ att ta bort resurspersonal:

– Vi måste få fram mer pengar, för de här medarbetarna behöver vi verkligen. Sedan vet jag inte var pengarna ska komma ifrån, var man ska spara istället, för det här kommer inte skolan klara av. Det här kommer att påverka resultaten och betygen för eleverna.