Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Chockhöjning för ordningsvakter kommer minst sagt olägligt

Ordningsvakter har av både regering och polis pekats ut som ett viktigt framtidsyrke. Att utbildningsavgifterna då chockhöjs gör att man tar sig för pannan.

Sverige behöver fler och helst mer välutbildade ordningsvakter. De bidrar till att skapa trygghet i miljöer där allmänheten vistas och de skulle kunna spela en viktig roll i att avlasta polisen med saker som transporter och att omhänderta berusade personer. Så att polisen kan ägna sig åt arbetsuppgifter som bara polisen kan utföra. Polisen har länge efterlyst avlastning av den sorten. I samband med höstens överläggningar om gängkriminaliteten kallade rikspolischef Anders Thornberg det för "det enskilt snabbaste sättet att öka vår kapacitet".

Att utöka ordningsvakters befogenheter kräver dock ett nytt regelverk och kanske mer omfångsrik utbildning. Att regeringen har insett det och går fram med det som en punkt i paketet mot gängkriminaliteten är glädjande, även om det sker i form av ännu en tidsödande utredning.

Polismyndigheten ser också att samverkan med ordningsvakter kommer att bli allt viktigare för att skapa trygghet framöver. I en förstudie konstateras att det finns framgångsrika samarbeten på olika håll men att nationella riktlinjer saknas. Ett projekt ska ta fram förslag på hur samverkan kan fördjupas och ordningsvakter bidra till polisens mål i ännu högre grad.

Samtidigt kom i dagarna besked om att utbildningsavgifterna för ordningsvakter chockhöjs. Exempelvis höjs kostnaden för grundutbildningen från 8 000 till 22 875 kronor och för den två dagar långa fortbildning som måste genomgås vart tredje år höjs notan från 1 700 till 8 000 kronor.

De kraftiga höjningarna har sin förklaring. Beloppen har inte justerats sedan 2010 och Polismyndigheten har fått bakläxa för att budgeten för utbildningsverksamheten inte går ihop. Att kräva budgetdisciplin är självklart, liksom att verksamheten inte får äta medel som ska gå till ordinarie polisverksamhet. Felet ligger någon annanstans.

En fråga är om detta ska belasta polisens ordinarie budget och en annan om Polismyndigheten ska ha en särställning som utbildare för den privata sektorn. Den svenska föreställningen att det allmänna alltid gör något bäst och effektivast kan inte utmanas tillräckligt ofta.

Att många yrkesverksamma ordningsvakter gått i taket är inte svårt att förstå. Inte minst många som har yrket som extraknäck lär tveka inför att förnya sitt förordnande när kostnaden fyrdubblas till runt 500 kronor per utbildningstimme och person. Vad presumtiva ordningsvakter tycker om en kostnad på en genomsnittlig månadslön för en utbildning på två veckor ska vi inte tala om.

Både regeringen och Polismyndigheten har alltså pekat ut ordningsvakter som en nyckelgrupp som kommer att bli allt viktigare i kampen för ett tryggt samhälle. Att då så kraftigt höja den ekonomiska ribban för att både bli och fortsätta som ordningsvakt blir motsägelsefullt.