Nyligen sjösatte Region Jönköpings län sin nya satsning på området barn- och ungdomspsykiatri (BUP) – "En väg in". Den nya telefonmottagningen ska göra bedömningar efter kontakt med vårdnadshavare eller skolhälsovård och hänvisa vidare till rätt vårdnivå.

Det finns ingen anledning att vara negativ till satsningen i sig. Den är tvärtom mycket positiv. En smidigare kontaktväg och säkrare hänvisning är en förbättring för patienterna. Snabbheten och träffsäkerheten i de tidiga bedömningarna kan också öka.

Det vore dock önsketänkande att tro att den nya enheten skulle trolla bort de långa köerna till BUP. Väntetiderna har växt i många år och är i förekommande fall så långa som 18 månader. Till stor del på grund av ett kraftigt ökat behov av neuropsykiatriska utredningar.

Att förenkla kontaktvägar är bra, men problemet att BUP har otillräcklig kapacitet för både utredning och behandling kvarstår. Det som måste till är resurser och att lösa knepiga rekryteringsutmaningar.

Om det efter en tid visat sig att patienter i stor utsträckning hamnat i kö hos BUP när de egentligen borde ha hänvisats till Barn- och ungdomshälsan (BUH) kan det möjligen bidra till att minska överbelastningen hos BUP. Men det är ett stort "om".

En fråga som måste ställas är varför efterfrågan på utredning för NPF-diagnoser har ökat så kraftigt. Görs många utredningar i onödan? I så fall finns ett fel att hitta någonstans. Problemet med ökande psykisk ohälsa hos unga måste också i möjligaste mån mötas innan barnen hamnar hos BUP. Därför är det positivt att regionen hämtar kunskap från framgångsrikt arbete i Skottland, men vad det kan ge är oklart.

Moderaterna har argumenterat för att införa vårdval inom BUP för att öka antalet aktörer och därmed kunna minska köerna. Förslaget fanns med i partiets förslag till budget för 2020. I dagarna la partiet en motion med förslag på att införa verksamhet på primärvårdsnivå som kan avlasta BUP och BUH. Det kan ses som en förgrening av deras vårdvalsförslag, eftersom en sådan verksamhet förstås också skulle kunna finnas hos de privata aktörer som finns i primärvården genom vårdvalet.

Det är fortfarande M som har fört fram de mest handfasta förslagen för att öka den kapacitet som behövs för att beta av köerna. Det kommer dock inte att bli något av med deras förslag, på grund av det ideologiskt betingade motstånd som finns mot privata alternativ i vissa partier.

Att inte införa fler vårdval under mandatperioden finns med i överenskommelsen mellan partierna i den styrande koalitionen (S, MP, KD, C, L och BA). Att låsa sig vid en princip oavsett vilket resultat man måste uppnå är dåligt. Välvilligt tolkat kan det sägas vara en nykter konsekvens av att det saknas majoritet i regionfullmäktige för att öka valfriheten, vilket för övrigt var fallet också under förra mandatperioden då alliansen styrde i minoritet.

Uppmaningen måste ändå bli att släppa motståndet mot att tillåta fler aktörer. Steget borde inte vara långt med tanke på att regionen redan köper in neuropsykiatriska utredningar av privata mottagningar.

Att göra det samtidigt som man säger nej till fler vårdval är motsägelsefullt och går ut över barnen.

Relaterat till artikeln