I POLEN, UNGERN

Vladimir Putin, Jaroslaw Kaczynski och Viktor Orban har alla en "förmåga att inlemma tro, kyrka, myter och kristen historia i den egna politiken", skriver journalisten Gabriel Byström i den nyutkomna boken Med Guds hjälp: Om religion och politik i Ryssland, Polen och Ungern (Ordfront förlag).

Putin har gått så långt som att säga att "Rysslands pånyttfödelse är helt sammankopplad med en andlig pånyttfödelse".

Efter årtionden av statsateism är detta nyvaknade politiska intresse för religionen naturligtvis anmärkningsvärt.

MEN DET SAKNAR

Kristendomen som kulturmarkör har blivit allt viktigare ju högre upp migrationsfrågorna har kommit på den politiska dagordningen; meningsskiljaktigheter med EU spetsas till som värderingskonflikter mellan kristna länder och ett sekulariserat Västeuropa.

För kyrkorna i Ryssland, Polen och Ungern är denna ökande politiska relevans svårhanterad.

Å ena sidan stärks kyrkans ställning i offentligheten och kristna företrädare får större möjlighet att driva sina hjärtefrågor. Det finns inte minst i sociala frågor en värdegemenskap.

Å andra sidan kommer kyrkan att förknippas med enskilda partier och politiker vars vishet och integritet kan komma att omvärderas. "Den dag den politiska makten förskjuts är risken stor att det kommer att få konsekvenser, inte minst i synen på kyrkan", som Byström skriver.

EN DIMENSION

Enligt en undersökning som gjordes av opinionsinstitutet Levada Center i Ryssland förra året är det en klar majoritet som säger att religionen är ganska oviktig eller inte viktig alls i deras liv.

Bara sex procent uppgav att religionen var väldigt viktig. Lika många säger i en annan undersökning, från Pew Research Center, att de går i kyrkan varje vecka.

Även i Polen sjunker det religiösa engagemanget, låt vara från väldigt höga nivåer. Idag är det 87 procent av befolkningen som identifierar sig som katoliker, att jämföra med 96 procent år 1991.

DET ÄR OCKSÅ

Och i Ungern, som enligt den politiska retoriken är det kristna Europas försvarslinje, går tolv procent i kyrkan varje vecka. 43 procent säger att den katolska identiteten är viktig för den nationella identiteten.

Det är högst relevant att tala om en större roll för kristendomen i politiken.

Men man kan knappast för den skull tala om en väckelse bland medborgarna.