Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljoner barn riskerar bli utan vaccin

Inställda vaccinationer och föräldrar som inte vågar ta sina små till sjukhus. Kampen mot coronapandemin har skrämmande sidoeffekter för världens unga. Bland annat riskerar 117 miljoner barn att inte få sin mässlingsspruta i år.

– Vi kommer att få mässlingsutbrott som ett brev på posten, inte minst bland undernärda barn i Afrika, konstaterar Stefan Swartling Peterson, global hälsochef på FN:s barnfond Unicef.

– I fjol dog 140 000 barn i mässling och dess följder och då hade vi ingen pandemi. Tyvärr tror vi att det blir fler i år.

Inställda sprutor

I en värld där covid-19 slukar vårdresurser, där reseförbud har införts och där människor uppmanas hålla två meters avstånd är det svårt att vaccinera barn. I dagarna skrev afghanska Tolo News om årets elfte fall av polio – en fruktad förlamningssjukdom som för några år sedan var på väg att bli helt utrotad globalt.

– Enligt våra data har ett tiotal länder ställt in rutinvaccinationerna för barn och ett 40-tal länder har störningar, bland dem USA, berättar Swartling Peterson.

Rutinvaccinationer innebär sprutor eller orala droppar mot bland annat difteri, stelkramp, polio, mässling och röda hund.

Enligt Unicef riskerar hisnande 117 miljoner barn i 37 länder att gå miste om sitt mässlingsvaccin i år. I jättelandet Indien har vaccinationerna mot just mässling, påssjuka och röda hund gått ner med 69 procent sedan pandemiutbrottet, skriver tidsskriften The Lancet. Och nyligen larmade forskare från USA:s smittskyddsmyndighet CDC att rutinvaccinationerna i princip stannat upp i USA. Mellan den 13 mars, då nationellt nödläge utlystes, och den 19 april användes 2,5 miljoner färre doser av barnvaccin.

Vågar inte söka vård

Situationen förvärras av att det i nuläget är svårt att få tag i vaccin, eftersom stora delar av frakt- och passagerarflygen stannat upp. Swartling Peterson säger att vissa länder måste specialchartra flygplan för att få leveranser.

– Det oroar oss väldigt mycket. Även länder som har ambitionen att driva sina vaccinationsprogram som vanligt håller på att använda upp sina buffertar.

Men en potentiellt allvarligare effekt av covid-19 är att vårdutnyttjandet går ner kraftigt i många delar av världen. Detta eftersom mottagningar ställt om till coronafokus – men också på grund av rädsla för smitta och för att människor uppmanas att hålla sig hemma. Stefan Swartling Peterson, som i flera år arbetat i Uganda, säger att hans vänner där uppskattar att vårdbesöken gått ner med 50 procent.

– Många vågar inte söka vård om deras unge har feber. Och mödravården går i princip ingen på nu, säger han.

– Covid-19 är ingen barnsjukdom och den drabbar heller inte gravida i hög utsträckning. Men konsekvenserna av kampen mot coronaviruset drabbar barn och kvinnor.

Syrgas till sjuka

Nyligen larmade FN i en rapport om att 1,2 miljoner fler spädbarn kan komma att dö i behandlingsbara sjukdomar det närmaste halvåret just på grund av att coronapandemin slukar resurser. Och även om viruset hittills slagit hårdast mot rika länder är det i utvecklingsländer som barnen väntas dö. Lägg därtill att barn som tas ur skolan för att sitta i karantän riskerar att förlora trygghet och, på vissa platser, sitt enda mål mat om dagen.

Men det finns ljus i tunneln. Under pandemin har Unicef skickat ut tiotusentals så kallade syrgaskoncentratorer till sina programländer. De kan i framtiden hjälpa barn med malaria och lunginflammation, som är en vanlig följdsjukdom till mässling.

– Lunginflammation är den största dödsorsaken bland barn globalt. 800 000 dör årligen, trots att det är en sjukdom som oftast går att bota, säger Swartling Peterson.

Tina Magnergård Bjers/TT