Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Överbelastade domstolar kräver mer pengar

Antalet mål i landets domstolar har ökat kraftigt de senaste åren och väntetiderna blir allt längre. Någon avmattning är inte i sikte och nu begär Domstolsverket en kraftig höjning av anslagen.

De långa väntetiderna får negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och enskilda människor, konstaterar Domstolsverket i sitt ekonomiska yrkande till regeringen, där man begär en ökning av anslagsramen på 628 miljoner kronor för åren 2021–2023.

– Det är framför allt brottmålen vi ser en kraftig ökning av och vi bedömer att den är bestående. Hela rättskedjan behöver beaktas när man tilldelar resurser, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

En flaskhals

Att polisen och Åklagarmyndigheten har fått ökade anslag för att klara upp både vardagsbrott som gängkriminalitet är en viktig del av Domstolsverkets argumentation.

– När polisen får mer resurser – 10 000 fler poliser år 2024 – så ska ju även Åklagarmyndigheten få mer resurser för att vara förundersökningsledare. Då behöver även Sveriges domstolar få ökade anslag så att de inte blir en flaskhals i systemet, säger Leif Eriksson.

För migrationsdomstolarna är situationen särskilt bekymmersam och där skulle enligt Domstolsverket samhällsekonomiska miljardbesparingar kunna göras.

– Europakonventionen säger att man ska få sin sak prövad i tid och med kvalitet. Långa väntetider är påfrestande både för den enskilde individen, men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs handläggningstiderna av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger, säger Leif Eriksson.

Prioriterad fråga

Även vid hovrätterna och Högsta domstolen ökar antalet inkomna mål, och Domstolsverket bedömer förhandlingsläget gentemot regeringen som gott.

– Vi har varit måna om att sakligt och faktabaserat argumentera för de yrkande som vi lämnar in och enligt de signaler vi har fått så känns det som en prioriterad fråga att hantera brottsligheten.

Kristina Erkenborn/TT