Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Perlenberg: Kyrkovalet en demokratisk väckelsekamp

OPINION. Kyrkovalet hägrar. Inför höstens val till diverse stift, församlingsfullmäktigen och kyrkorådet är nu grupp- och kandidatförteckningen fastställd. Först i mitten av juli lanseras den sökbara Kandidatvisningen på Svenska kyrkans hemsida för kyrkovalet, men redan nu är listorna offentliggjorda och går att beskåda för alla och envar.

Till Jönköpings församlings kyrkofullmäktige kandiderar nästan samma grupper som inför valet 2017: Socialdemokraterna, Borgerligt Alternativ, Frimodig Kyrka, Kristdemokrater i Svenska Kyrkan, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) och Samling för Kyrkan i Jönköpings Församling. Nytillskottet är Sverigedemokraterna, som ställer upp med tre kandidater. Därmed har partiet den kortaste listan. Toppkandidaten Elisabeth Deichmann utmärker sig genom att med 48 års ålder vara den yngsta toppkandidaten till Jönköpings församlings kyrkofullmäktige.

Däremot saknas det lokala representanter för exempelvis Centerpartiet, Gröna Kristna, Miljöpartister i Svenska Kyrkan De Gröna, Vänstern i Svenska Kyrkan och Öppen Kyrka.

Till Gränna-Visingsö pastorats kyrkofullmäktige kandiderar endast nomineringsgrupperna POSK och Visingsö Bästa i Gränna-Visingsö pastorat. Samma partier var de enda som ställde upp i kyrkovalet för fem år sedan och är alltså även de som suttit i församlingens fullmäktige sedan dess.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har en uppenbar fördel under valrörelsen. Förutom att ha befintliga partistrukturer som understöd ger det även respektive partier en ypperlig chans att värma upp inför nästa års valrörelse. Socialdemokraternas valmaskineri är omvittnat överlägset i praktiken alla andra partiers i dess förmåga att mobilisera partifunktionärer.

För Sverigedemokraterna är kyrkovalet en särskild begivenhet: En gång i tiden var det kyrkovalet som agerade slangbella för partiets strävan att komma in i riksdagen.

För de röstberättigade, det vill säga medlemmarna i Svenska kyrkan, återstår att låta sig bli tillräckligt entusiasmerade för att rösta i kyrkovalet. Huruvuda 2021 års kyrkoval ger ett lika högt (eller högre) valdeltagande än föregående val 2017 återstår att se. Den låga ribban är hög: För fem år sedan låg det på 19,08 procent av de röstberättigade, det högsta valdeltagandet sedan kyrkovalet 1934. I Jönköpings församling var valdeltagandet på 17,90 därmed under rikssnittet. Kyrkopolitikerna har ett stort ansvar framför sig: Att göra kyrkovalet allmängiltigt. På så vis handlar det om en demokratisk väckelsekamp att få medlemmarna att bry sig om sin egen förening.