Va?! Använder du inte tändstickor? Vilka ord, säg dem inte högt!

Det är tur att Anna Buhr, museivärd och guide på Tändsticksmuseet, skrattar. För inte bara har jag just avslöjat att jag anser moderna braständare vara smidigare än tändstickor, jag har också erkänt att jag aldrig tidigare satt min fot på museet.

Men det är du inte ensam om. Många Jönköpingsbor som kommer hit, kommer tillsammans med släktingar eller vänner från utlandet som läst att Tändsticksmuseet måste man besöka om man är i Jönköping, men själva har de aldrig varit här.

Det är nu, i modern tid och i en välutvecklad västvärld, som vi kan unna oss lyxen att inte ägna tändstickan någon större eftertanke. Kanske kan det ur det perspektivet kännas märkligt att det var VD:n för just Svenska Tändsticksförsäljningsbolaget (nuvarande Swedish Match) Mathias Hallgren som 1936 grundade stiftelsen Solstickan. Med visionen att hjälpa dem som drabbades hårdast i depressionens Sverige, höjdes priset per tändsticksask med ett halvt öre. Pengarna skulle, som det stod på askarna, användas ”till förmån för barn och gamla”.

Då, på 1930-talet, var tändstickan en dagligvara som alla behövde köpa. Och man kunde höja priset med ett halvt öre utan att det påverkade folks ekonomi, berättar Anna Buhr.

Konstnären Einar Nerman fick uppdraget att göra en ny etikett till askarna. Det var bråttom och Nerman letade bland sina gamla teckningar och fann en bild på Tummelisa, bärandes på en fackla. Nermans son Tom hade stått modell till bilden och konstnären gjorde helt sonika om flickan till pojke igen, tog bort facklan och målade en sol i övre vänstra hörnet. För teckningen, som senare skulle visa sig bli ett av världens kanske mest reproducerade konstverk, sägs Einar Nerman ha fått 200 kronor.

Spridningen blev ju enorm just eftersom motivet satt på en produkt som alla behövde. Det följde liksom med på köpet och behövde aldrig arbetas in. Det är som att vi idag skulle sätta en viss figur på ett mjölkpaket eller en brödpåse, säger Anna Buhr.

Av miljontals halvören har det blivit mycket pengar. Idag går mellan fem och åttio ören per såld Solstickeprodukt till stiftelsen. Det innebär omkring två miljoner kronor om året till exempelvis föreningsprojekt, läger eller kollon. Totalt har över tio miljarder sålda tändsticksaskar i Sverige genom åren bidragit till att över 100 miljoner kronor delats ut i olika välgörenhetsinsatser.

På Tändsticksmuseet uppmärksammas Solstickepojkens 80-årsjubileum med en mindre specialutställning om tändsticksaskarna från 1936 fram till idag.

I Sverige och i västvärlden behöver vi den kanske inte så mycket längre, men det finns många länder i världen som fortfarande är helt beroende av den. Tyvärr tror jag att kopplingen till Jönköping har bleknat något, även om jag hoppas att vi verkligen ska fortsätta att förknippas med denna lilla träpinne som har revolutionerat sättet att göra upp eld på så, säger Anna Buhr.