Annons
Vidare till jp.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Statens kostnad för korttidsarbete fördubblas

Företagens efterfrågan på permitteringsstöd skenar. Nu bedömer regeringen att kostnaden fördubblas till 95 miljarder kronor. Totalnotan för alla krispaket ligger i nuläget på 240 miljarder. – Statsskulden kommer naturligtvis att öka, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Den reviderade prognosen presenterades på en pressträff och baseras på att totalt 1,3 miljoner anställda kommer att ha varit korttidspermitterade mot slutet av 2020, eller 550 000 i snitt över året. I nuläget omfattas 420 000 personer och nästan 22 miljarder kronor har betalats ut, enligt Magdalena Andersson.

– Det innebär att vi räknar upp kostnaden rätt rejält, säger Magdalena Andersson, som ser en påverkan på den svenska statsskulden.

Därmed har permitteringsstödet seglat upp som det klart dyraste kristödet av alla åtgärder som lagts fram. Totalt beräknas alla krispaket kosta statskassan 240 miljarder kronor i år – i nuläget ska tilläggas. Bara för ett par veckor sedan låg den notan på hälften.

Ändå är permitteringsstödet viktigt, poängterar finansministern:

– Tittar vi tillbaka på förra krisen 2008–09 fanns ingen sådan här reform och då förlorade Sverige många industrijobb som aldrig kom tillbaka, säger hon.

Djup nedgång

– De flesta kommer att omfattas under andra och tredje kvartalet. Vår bästa bedömning är i nuläget att kostnaden blir 95 miljarder kronor.

TT: Är det för lätt att få stödet?

– Jag tolkar det här som att det är många företag som upplever att den här nedgången är väldigt djup. Sedan är det inte säkert att alla som sökt också kommer att få stödet.

Magdalena Andersson varnar också bolag som försöker att fuska och säger att kontrollen av stödet kommer att intensifieras.

– Vi kommer inte att tveka för att vidta åtgärder för att hindra fusk och missbruk, säger finansministern.

Om den exakta utformningen, om vilka företag som har rätt till stödet, en debatt som blossat upp senaste tiden, hänvisar hon till Tillväxtverket som är den myndighet som administrerar det hela. Myndigheten lovar komma med en analys och svar på många av de frågorna snart, hälsar den.

Ingen uppdatering av läget i stort

Däremot gör finansministern ingen ny uppdatering av det ekonomiska läget i stort.

I vårpropositionen den 15 april presenterade regeringen ett huvudscenario och ett mer pessimistiskt scenario. En dryg vecka efteråt signalerade Magdalena Andersson att utvecklingen var någonstans mittemellan, på väg brant nedåt mot det sämre utfallet. Den bedömningen kvarstår.

Arbetslösheten bedömdes då vara på väg mot 11 procent och BNP-raset mot 7 procent i år.

I vårpropositionen låg BNP-tappet i de två scenarierna på minus 4 respektive 10 procent i år. Arbetslösheten bedömdes stiga till 9 respektive 13,5 procent.

Olle Lindström/TT