Wendela Hebbe, född på öster i Jönköping 1808, benämns som Sveriges första kvinnliga journalist och den som skapade det sociala reportaget. När priset till hennes minne delas ut så går det till just de bästa socialreportagen under året.

Wendela var redan som barn en vetgirig liten person som av sin pappa, präst i Kristine kyrka, fick smeknamnet ”Frågvis”. Familjen flyttade till Norra Sandsjö där fadern blivit kyrkoherde, men i samband med hans död återvände familjen till Jönköping. Wendela gifte sig 1832 med juristen Clemens Hebbe som var auskultant vid Göta hovrätt. Clemens, som beskrevs som vacker och farligt charmfull, visade sig snart ha orent mjöl i påsen. Efter avslöjade bedrägerier, konkurs och tvångsförsäljning av gården sadlade han en natt i hemlighet sin häst, och rymde på okända vägar till Amerika.

I Jönköping, som vid denna tid hade cirka 4 000 invånare och där alla kände alla, tisslades och tasslades det. Kvar i staden stod efter bara sju års äktenskap nu en utblottad Wendela ensam med sina barn Fanny, Thecla och Signe. Att hon i självaste Växjöbiskopen Esaias Tegnér hade en inflytelsefull vän och beundrare hjälpte kanske för ögonblicket, men nu måste Wendela klara sin egen försörjning. Tegnér hade för övrigt hela tiden varit misstänksam mot Clemens som han svartsjukt kallade ”den glasvackre gascognaren”, på grund av Hebbes utländska påbrå.

Den 21 september 1839 kunde man i Jönköpings Tidning läsa följande annons: ”Undertecknad som nästa månad flyttar till Jönköping och kommer att bo i Änkefru Frybergs hus vid Stora gatan, anmäler sig att åt barn ge lektioner i musik, elementerna av sång, ritning, målning, lithocromie samt i tyska, engelska och franska språken”.

Men Wendela Hebbe ar också flitig med pennan. Hon började vidsidan av privatskolan skriva artiklar och berättelser och kom så småningom i kontakt med Lars Johan Hierta på Aftonbladet i Stockholm och flyttade 1841 dit. Hon skrev kulturartiklar, recensioner och socialreportage i tidningen - och inledde också ett förhållande med Hierta, som redan var gift och sexbarnsfar. De fick sonen Edvard tillsammans och levde i ett äktenskapsliknande förhållande - medan hustrun bodde en trappa ner i samma hus.

Sonen Edvard Faustman blev affärsman i London. Hans dotter Mollie Faust­man blev känd konstnär och journalist. Wendelas yngsta dotter Signe blev en berömd operasångerska.

Wendela Hebbes berättelser har inflytande av nära vännen Carl Jonas Love Almqvist som var en av kollegerna på Aftonbladet och även medarbetare i det liberala Jönköpingsbladet i Jönköping. Där medverkade också Wendela Hebbe själv, för övrigt även Viktor Rydberg.

C J L Almqvist och Wendela Hebbe har ibland beskrivits som sin tids mest moderna personer. Både engagerade sig i kampen för kvinnans frigörelse och lika villkor. Almqvist skrev om Sara Videbeck, den självförsörjande Wendela Hebbe, fortfarande formellt gift med Clemens, levde med den gifte Hierta. Om det gick an, det är däremot högst osäkert.

I samband med 200-årsminnet av Wendela Hebbe 2008 instiftade Wendelas Vänner ett årligt pris på 50 000 kronor. Det delas på söndag ut i Wendela Hebbes hus i Södertälje, det som hon en gång fick av Lars Johan Hierta.

Wendela Hebbes egna mest kända sociala reportage är bland andra ”Arbetskarlens hustru”, ”Mor Brita i sin lycka”, ”Krigarens änka” samt ”En fattig qvinna”, samtliga om kvinnors situation vid mitten av 1800-talet.